Kliver upp och njuter av en lugn och mysig morgon.
Åker och lämnar M på dagis innan jag tar bilen, åker till skolan för basgruppsträff. Vi diskuterar vårt problemområde människa och går vidare på nästa, hälsa. Är otroligt intressant men vi fastnar ofta på detaljer, men det är väl också en process;)
Åker till salongen och tar en gelelacks kund, snabbt och effektivt! Har även en klippkund och sen åker jag till dagis, hämtar Meya och åker till Lucas skola för möte med rektorn, mentorn och hans gymnastiklärare, kommer precis i tid (faktiskt tom ngn minut sent ;)). Har ett möte för att hans gympafröken anser att han och en annan kille inte lyssnar på henne. Har inte fått någon indikation överhuvudtaget tidigare att det varit något problem förrän i måndags då vi fick mail att hon vägrade ha killarna på lektionerna och vi fick mail av mentorn... Jag blev rätt upprörd att vi inte hört ett ljud innan och så helt out of the blue kom det ett mail... På min skola ska det mycket till och händelserapporter innan det går så långt som ett möte med rektorn. När vi sitter där och hon berättar om situationen (och det är det ENDA hon har att komma med) att Lucas och hans kompis kört omkring en annan kille i en bollvagn och inte lyssnat på när hon sa att dom skulle sluta, hon säger även att;Vi har ju aldrig tidigare haft några konflikter, då börjar jag undra varför vi är där... Vi pratar om en del annat, bla att Lucas faktiskt har en ADHD diagnos och faktiskt behöver stöd och hjälp, samt svårt att hålla koncentrationen. Helt plötsligt säger kärringen; Sen var det en sak till, lektionen när vi spelade basket då skrek du rak ut när en av dina kompisar hade bollen. Vet inte om det var för att distrahera eller för att skrämmas, men jag undrade över det!?! Jag tycker att det överlag har en hård och kall attityd och är otrevlig mot dina kompisar...
Jag börjar koka och är så när att be kärringen fara åt H-E... Men säger; Sådär säger man inte, det där är inte särskilt pedagogiskt. Finns det något som du tycker att min son gör bra??? Ser att hon rodnar och försöker stammandes säga att det finns det. Men jag blir otroligt sur och irriterad. Kommer ingenstans och avslutar ett helt meningslöst möte. Vi åker hem. A åker och hämtar sina föräldrar som kommit hem från Spanien! Får reda på att precis när jag åkte från salongen har ägaren till tatueringsstudion blivit knivskuren, på vår lilla gata...
Hinner börja fixa andra handen lite innan vi äter middag och lägger lilla fröken. Jag fixar iordning det sista och har äntligen nya snygga naglar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar